Kolkrediter och kolinlagring – Möjligheter och hinder

29 april anordnade Arena Skog ett kostnadsfritt webbinarium där vi fick träffa forskare och rådgivare som pratade om skogsskötselns påverkan på kolbalansen och om vilka möjligheter det finns att mäta och värdera kolinlagring i skogen. På webbinariet fokuserade vi på de möjligheter och svårigheter som kolkreditshandeln innebär, samt den aktuella utvecklingen i Sverige.

Vi som deltog fick lyssna till fyra talare:

• Cecilia Hermansson, projektledare, Hushållningssällskapet Sjuhärad pratade om hur vi kan använda erfarenheter från andra kolkreditmarknader, och vad skillnaden är på olika sorters kolkrediter.
• Achim Grelle, Professor vid Institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitet pratade om resultatet från projektet ”CONFLICT – kan hyggesfritt skogsbruk öka kolinbindningen i skogsekosystem?” och hur man mäter kolbalansen med Eddy covariance.
• Erik Karltun, Forskare FLK vid Institutionen för mark och miljö, SLU pratade om möjligheter och utmaningar när det gäller att mäta kolförrådsförändringar och olika strategier för ökad kolinbindning.
• Mats Toftner, Skogsrådgivare och skogsförvaltare på Hushållningssällskapet Skåne pratade om hur marknaden för kolkrediter ser ut i dagsläget och vad vi kan förvänta oss de kommande åren.

Sophie Casetou-Gustafson, projektdeltagare på Arena Skog, var moderator på webbinariet. Vi har passat på att ställa några frågor.

Kolkrediter och kolinlagring är ord som blivit mer kända inom den gröna näringen på senare år. Hur märker du av intresset för det inom skogsbranschen?
Vi upplever att intresset har blivit större, dels när vi pratar med våra egna skogsägare I Västra Götaland, dels märker vi det när vi är med på andras evenemang med skogsägare runtom i Sverige. På ett dialogmöte för skogliga aktörer i Västra Götaland som Skogsprogrammet Västra Götaland arrangerade i våras, blev denna fråga också rankad som en viktig utvecklingsfråga. Arena Skog pekades ut som en lämplig plattform för att fortsätta jobba med frågan inom ramen för våra projektmål, i.e. att utveckla det hållbara skogsägandet och företagandet.

Det förekommer även en del skogsägare som kontaktar oss och frågar om kolkrediter samt andra aktörer som ser detta som en affärsmöjlighet.

Vad är det som gör att kolkrediter och kolinlagring väcker intresse hos skogsägare?
Framför allt affärsmöjligheten för skogsägaren samtidigt som möjligheter till ett mer hållbart brukande skapas på den egna fastigheten. Många frågor kvarstår, bland annat hur mycket kol som egentligen lagras under och ovan jord  samt över tid. Under webbinariet fick deltagarna en bättre bild av olika tillvägagångsätt att mäta kolinlagring, dels genom Erik Karltuns presentation av hur SLU’s markinventering gör återkommande beräkningar av kolförrådens storlek, dels genom Achim Grelles presentation av hur kolflödens storlek beräknas med Eddy covariance metoden (EC).

Det finns även ett ökat intresse att förstå hur olika skötselmetoder påverkar kolinbindningen. Detta försökte vi besvara genom att bjuda in en forskare som specifikt tittat på den frågeställningen (i.e. via projektet ”CONFLICT – kan hyggesfritt skogsbruk öka kolinbindningen i skogsekosystem?”).

Hur ser marknaden för kolkrediter ut i dagsläget och vad vi kan förvänta oss de kommande åren?
Den är en för tillfället relativ omogen marknad och därmed finns det stor potential för Arena Skog att vara stöttande i processen att sprida kunskap om nya rön och utvecklingsmöjligheter, vilket kan bidra till en handel med kolkrediter som känns pålitlig och trygg.

Finns behov av flera aktiviteter inom detta område?
Definitivt, många hoppas på en uppföljning på föreläsningarna! Arena Skog håller nu på att undersöka möjligheten att erbjuda fler aktiviteter/insatser inom detta område. Eu:s och Sveriges lagstiftning kommer ha stor påverkan hur snabbt och i vilken omfattning kolkreditshandeln etableras som en ny affärsmodell.

Vad fick ni för respons från deltagarna på webbinariet?
Deltagarna uppskattade att vi bjöd på olika föreläsningar från både forskare och rådgivare inom ämnet, vilket ansågs kunna vara behjälpligt i eventuella framtida förhandlingar. Det uppskattades även att forskningsresultaten som presenterades var alldeles färska. Vi önskade förmedla den senaste och mest aktuella kunskapen som finns inom området samt ge en neutral översikt över ämnet via våra oberoende skogsrådgivare på Hushållningssällskapet. Specifikt så fick vi höra att osäkerheten har blivit mindre med de forskningsresultaten våra föreläsare visade.

Vi vill rikta ett stort tack till våra talare och deltagare som gjorde träffen så bra.