Jag märker att många skogsägare är medvetna om vikten av att stärka och bibehålla markens långsiktiga produktionsförmåga. Här kan askåterföring spela en viktig roll genom att både motverka försurning och behålla näringsbalansen i skogen. Försurningen av våra marker och vatten är bekymmersam och välkänd 1) och i sydvästra Sverige är läget på flera håll mycket allvarligt. Skogsstyrelsen rekommenderar alltid askåterföring i starkt försurade områden där grot tas ut vid slutavverkning för att situationen inte ska bli ännu värre2). Genom att öka användningen av askåterföring kan vi stärka markhälsan och rusta skogarna för framtidens klimatförändringar. Vad togs upp under aktiviteten?
Deltagarna fick en grundlig genomgång av askans nytta och vad vi hittills vet om askans kortsiktiga och långsiktiga effekter på trädens tillväxt och miljön. En intressant enkätstudie från Umeå Universitet3) om privatskogsägares attityder visade att det finns en positiv betalningsvilja för askåterföring och att effekten på produktiviteten inte verkar vara särskilt viktig för markägarens beslut medan information om askans effekter däremot är mycket viktig.
Betydelsen av kunniga entreprenörer lyftes fram och vi diskuterade hur vi kan bli bättre på att planera och öka askåterföringen i Västra Götaland. Det är fortfarande en utmaning att aska hamnar på deponier i stället för att återföras till den mark som verkligen behöver den. Slutligen fick deltagarna höra om den senaste teknikutvecklingen kring spridning av aska med drönare.
Vilka experter medverkade?
– Gustaf Egnell, docent i skogsbaserad bioenergi vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, Umeå.
– Göran Bostedt, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet och gästprofessor i skoglig policy vid SLU. Biträdande föreståndare, CERE, Centrum för miljö- och naturresursekonomi.
– Per Markusson, VD för Svensk Näringsåterförings AB.
– Elof Winroth, VD för Nordluft AB.
Kan du ge oss något exempel på respons från deltagarna?
En deltagare undrade om man genom en markanalys kan avgöra behovet av askåterföring på just sin mark. Det var intressant att denna fråga ställdes då vi redan har tagit upp den frågan och ska driva den vidare med olika experter.
Även frågor om negativ tillväxt fick svar och en viktig slutsats var att det gäller att veta vad man har för jord- och skogstyp för att kunna bedöma värdet och effekterna av askåterföring.
En annan deltagare berättade om intressanta forskningsresultat från Stockholms universitet där försök med askåterföring visat sig ge ökat upptag av kisel i barken av skogsträdplantor4)5). Kisel anses kunna skydda mot snytbaggeangrepp.
Vad händer inom askåterföring framöver hos Arena Skog? Arena Skog planerar redan för uppföljning! Vi har tagit kontakt med Stockholms universitet för att utforska hur deras forskning tas vidare och om det finns potential för nya forskningsstudier eller samarbeten i Västra Götaland. Vi sammanför nu också några experter för att se vilka analyser som är relevanta för att skogsägare ska kunna få en mer ståndortsanpassad askåterföring.
Vill du läsa mer? Här några länkar.
- Bara naturlig försurning – Naturvårdsverket
- Askåterför askan till skogen – Skogsstyrelsen
- Determinants of forest owners attitudes towards wood ash recycling in Sweden – Can the nutrient cycle be closed? – ScienceDirect
- Aska skyddar skogsplantor från Snytbaggar – forskning.se
- Hur återföring av aska till skogen kan ge ökat motstånd mot angrepp från snytbagge – Maria Greger