Susanne, vilka deltog i arrangemanget?
– Det var en blandning av både privata och kommunala skogsägare, och dessutom andra i skogsbranschen som skogsrådgivare, förvaltare, virkesköpare, myndighet och forskare. Intresset för hyggesfritt skogsbruk växer verkligen i Västra Götaland, säger Susanne.
Vad är det som gör att hyggesfritt skogsbruk väcker intresse bland västsvenska skogsägare och andra inom skogsnäringen?
– Det finns en brist på kunskap om hur man bedriver hyggesfritt skogsbruk och vilka ekonomiska och miljömässiga effekter man kan förvänta sig. Jag märker att intresset från skogsägare har växt i takt med den allmänna debatten om skogen och dess framtid. Funderingar kring hur vi ska sköta skogen med tanke på klimatförändringarna gör också att skogsägare överväger alternativa metoder till de mer traditionella skogsbruksmetoderna. Hos flera yngre och nyblivna skogsägare finns en nyfikenhet på nya sätt att sköta skogen, medan andra ibland kan känna att ”snart kanske det kommer krav på att vi ska sköta skogen på ett hyggesfritt sätt”. Det finns inte så mycket forskning och dokumenterade resultat, vilket gör att många ser ett bra tillfälle att lära sig mer genom att delta på våra Arena Skogs aktiviteter, berättar Susanne.
Vilka ämnen togs upp under arrangemanget?
– Johan Sonesson från Skogforsk presenterade satsningen ”Adaptivt skogsbruk”, där hyggesfritt skogsbruk är en viktig del1) . Johan berättade om hur de testar hyggesfria metoder för att förstå behov, osäkerheter och risker. Skogforsk har också startat HF-kollen2), där man samlar in data om hyggesfria avverkningar för att successivt bygga upp en kunskapsdatabas som ska ge jämförbara resultat.
– Torsten Andresen och Xavier de Maupeou från Skogsförvaltningen i Göteborg Stad delade med sig av sina erfarenheter från kommunens arbete med hyggesfritt skogsbruk och deras deltagande i forskningsprojektet 3) SPARC | Externwebben. De pratade om både de utmaningar de stött på och de framgångar de har haft, säger Susanne.
Vad var deltagarnas respons på arrangemanget?
– Deltagarna lyfte flera viktiga punkter. En sak som kom upp var att skogsägarna känner att de behöver vara bättre beställare av tjänster för hyggesfritt skogsbruk. Det handlar om att hela kedjan, från skogsägaren till entreprenören, måste fungera för att arbetet ska bli effektivt. Kunskap om både ståndort och vilka mål skogsägaren har med sitt skogsinnehav är avgörande för att lyckas. Entreprenörernas engagemang och intresse för nya sätt att sköta skogen lyftes också. Det behöver också finnas förståelse för att entreprenören kan behöva längre tid, och att antalet kubikmeter kanske inte blir lika stort som vid motsvarande konventionell metod. Kanske behöver vi även andra så kallade bortsättningslistor.
– Några lyfte att det är viktigt att rådgivningen och entreprenören som skogsägaren anlitar är kunnig och oberoende.
Ser ni ett behov av fler aktiviteter?
– Det finns definitivt ett behov av uppföljande aktiviteter. Fältbesök lyftes fram som viktigt för att få se konkreta exempel på hyggesfritt skogsbruk i praktiken. Även behovet av att arbeta med entreprenörerna är något som vi just nu överväger liksom intresset från flera kommuner i Västra Götaland i deras roll som skogsägare att delta i utvecklingen av hyggesfritt. Vi ser även att Arena Skog som neutral aktör kan bistå med den sortens nätverk som efterfrågas.
Vill du läsa mer?
- Hyggesfritt skogsbruk – Skogforsk
- HF-kollen. SkogForsk driver den och samlar in data hyggesfria avverkningar. Allt eftersom bygges det upp en databas för att olika personer och företag ska kunna kolla på sina resultat i jämförelse med andras (standardiserad datainsamling ger jämförbara resultat) och det ska leda till så kallat gemensamt adaptivt arbete. Idag ingår 17 företag i projektet. Hösten 2025 beräknas en fullskalig HF-koll vara sjösatt.
- SPARC-projektet – SLU
Kontakta oss gärna om du har egna erfarenheter av hyggesfritt och vill dela med dig om dem.
Frida Andersson – frida.andersson@arenaskog.se
Susanne Johansson – susanne.johansson@hushallningssallskapet.se