Rapport från fältträffarna om variationsrikt skogsbruk 

Variationsrikt skogsbruk lyfts ofta fram som en del av lösningen att sprida risker inom skogsbruket. Variationsrikt skogsbruk innebär skötsel som syftar till att skapa större variation i skogslandskapet.  

Avverkningsresan är arrangerad av Arena Skog och bestod av två besök: en träff före och en uppföljningsträff efter avverkningen av två mindre områden i Tidaholm. Genom att visa upp och följa upp åtgärder i fält ville vi skapa en plats för diskussion, reflektion och ny kunskap för skogsägare, förvaltare och entreprenörer i Västra Götaland.  

September 2025: områdena väljs ut och markeras i fält  

Fastigheten i Tidaholm ägs och förvaltas av Hushållningssällskapets Västra. På fastigheten bedömdes det finnas två områden med förutsättningar, och ett behov, för att utföra åtgärder för att experimentera och bibehålla befintlig variationen. Dessa två områden fick särskilda mål: öka variationen och förbättra klimatanpassning. 

Syftet var att plocka ut värdefullt virke utan att skada framtida utveckling och föryngring, skapa mer död ved, bevara värdefulla strukturer, samt i vissa delområden bevara “känslan av skog”.  

Område 1  

Område 1 bestod av ett redan variationsrikt bestånd med flera olika strukturer: björk över tät gran, fuktstråk och vattendrag, partier med avverkningsmogna granar samt inslag av asp. En stor del av området bestod av relativ ung, flerskiktad skog med enstaka grova granar och tallar. Spår av tidigare betesmark syntes i ena kanten, med glest stående tallar och enbuskar, medan granen successivt växte in. 

Område 2  

Ett område på en svag sluttning med blandade ståndorter, från tallmark till granmark med blåbärsris och friskmossa. Skogen var redan ganska gles, med flera avverkningsmogna träd och något rikligare föryngring i luckor och under lövträd. Örnbräken dominerade lokalt på vissa stråk.  

Första träffen oktober 2025 – före avverkning  

Den första träffen ägde rum i oktober, några månader före planerad avverkning. Syftet med dagen var att besöka de två mindre skogsområden som märkts upp i september. Gruppen av deltagarna bestod av skogsägare, entreprenörer, förvaltare, tjänstemän och nyfikna lokalbor.  

Tillsammans med entreprenören som skulle utföra avverkningen och ansvarig virkesköpare från Sydved leddes besöket av Arena Skogs projektdeltagare Susanne Johansson och Johan Rowell, båda skogliga rådgivare. Under vandringen genom bestånden beskrevs förutsättningar, utmaningar och planerade åtgärder.  

Avverkning januari 2026  

Avverkningarna genomfördes i januari på ett ovanligt bra snötäcke och med tjäle i marken. Detta berodde på ovädret Anna, ett kraftigt lågtryck som kom in över landet runt nyår och gav mycket snö under januarimånad. När entreprenören kom till område 2 hade en del markerade granar mot en hyggeskant redan knäckts och blåst omkull. 

 Avverkningsinstruktion för område 1 i traktdirektivet:  

1. Björk över gran, där skall mycket av björkarna bort för att gynna granen. Där grantoppar redan är skadade kan björk väljas att lämnas kvar. I nordöstra hörnet gynnas löv, framför allt al i de blötare partierna. I södra delen finns enbart björk, där plockas endast ett fåtal björkar bort.  
2. Grov gran bort i liten trekant. Där ska senare plantering göras med tall. OBS, ligger gammalt jordbruksredskap i norra änden.  
3. Tallgrupper gynnas och gran tas bort förutom någon enstaka grov naturvårdsgran i västra delen som lämnas. Tallföryngring är målet.  
4. Asp gynnas och gran tas bort. Någon enstaka asp kan även tas bort. Fortsatt tillväxt på kvarstående träd.  
5. I hagmarksområdet längst i söder ska enbart klenare gran och björk tas bort för att gynna knotiga och vindstabila tallar samt enbuskar för att bevara värden knutna till sådana områden.  
6. Det större området i mitten är relativt glest och mycket är yngre. Enstaka grova träd bort och en viss gallring där det är möjligt att komma åt utan att förstöra för mycket. Knotiga, vridna och sammanvuxna träd lämnas för naturvård. Små luckor kan skapas för att gynna föryngring. 

Avverkningsinstruktion för område 2 i traktdirektivet:  

Målet är att behålla känslan av skog. I den övre delen som gränsar mot röjningen ska tall gynnas och gran tas bort. I mittenpartiet dominerar asp och björk. Lövinslag ska finnas kvar, men befintlig föryngring ska samtidigt gynnas. Veteranisering av några aspar ska ske för att skapa död ved. Kata träden med skördaraggregatet. I den nedre delen ska de flesta granar stå kvar enbart några enstaka granar tas bort och sälg gynnas. Inget ris på stigar och vindfällen kan kapas och dra åt sidan för att komma fram på befintliga stigar/körvägar.  

I område 2 var traktdirektivet även kompletterat med markeringar i fält, för träd som skulle bort, högstubbar, kulturstubbar och de träd som absolut skulle kvar. Markeringarna beskrevs och definierades i traktdirektivet.  

Generell hänsyn och målbilder för god miljöhänsyn gällde som vanligt vid båda avverkningarna. Generell hänsyn gäller för alla avverkningar, oavsett utformningen av avverkningen. 

Andra träffen mars 2026 – efter avverkning   

Cirka två månader efter avverkningarna, bjöds det in till en uppföljningsträff.  

Först fick deltagarna möjligheten att själva gå igenom områdena och bilda sin egen uppfattning. Efteråt gick Susanne Johansson och Anaelle Stenman från Hushållningssällskapet/Arena Skog igenom traktdirektiven och resultatet. Virkesköparna från Sydved bidrog med siffror kring ekonomi och utfall. Gruppen fick även höra från entreprenören som utförde arbetet.  

Nedan hittar ni före- och efterbilder som visar bredden på den typ av avverkning som utfördes. I några partier ser skogen i stort sett orörd ut medan i andra partier har en majoritet av träden avverkats och skillnaden är genast mer påtaglig.  

Före- och efterbilder område 1  

Före- och efterbilder område 2  

Utfall

Resultaten visar tydliga skillnader mellan områdena. Område 1 gav en relativt hög volym per hektar och en lägre skördarkostnad, vilket tyder på att åtgärderna där varit mer rationella att genomföra maskinellt. 

I område 2 blev uttaget betydligt lägre och kostnaden per kubikmeter högre. Det speglar de mer selektiva åtgärderna och ambitionen att i högre grad bevara struktur och känslan av skog. Den typen av åtgärder innebär ofta en högre kostnad på kort sikt. 

Vid utvärderingen ansåg deltagarna att område 2 i hög grad hade behållit sin “känsla av skog”. Samtidigt kvarstod frågor kring föryngring och framtida skötsel. Det handlade bland annat om att stora träd kan bli ett bekymmer, hur kan man tänka beträffande stick- och basvägar samt en oro för att beståndet på sikt utvecklas till gran dominerar om 50 år. Flera deltagare uttryckte en önskan om att kunna “snabba fram” utvecklingen till cirka 5, 10, 50 år fram i tiden. Omedelbart efter en avverkning är det dock för tidigt att dra långtgående slutsatser om platsens framtida produktionsförmåga. 

Sammanfattning 

Fältbesöket visade hur variationsrikt skogsbruk kan planeras och genomföras i praktiken genom anpassade åtgärder utifrån lokala förutsättningar. De allra flesta moment är välbekanta för deltagarna, som gallring, kapning av högstubbar och skärmställning vilket gjorde att åtgärderna kunde relateras till etablerad skogsskötsel. 

En viktig slutsats är att effekterna av den här typ av avverkning inte följer någon enkel mall. Frågor kring föryngring, trädslagsutveckling och framtida skötsel kommer att avgöras först över tid, vilket lyftes av flera deltagare.   

Genom att få möjlighet att besöka före och efter avverkningarna fick deltagarna en helhetsbild av processen. Utfallet visar att det är möjligt att kombinera virkesuttag utan att det blir för knepigt för utföraren och utan för dålig lönsamhet. Ett konkret fördel är att en stor del av skogens struktur och variation bevaras här och nu. Samtidigt krävs en mer långsiktig uppföljning för att fullt ut bedöma effekterna på föryngring och framtida produktionsutvecklingen. Skogen ska fortsatt producera virke, samtidigt som andra värden inte störs, såsom rekreationsvärdet i form av stigar, god sikt och trevlig skogskänsla i område 2. 

Sammantaget visar försöket att variationsrikt skogsbruk inte är en enskild metod, utan ett arbetssätt där målen styr åtgärderna, och där resultatet avgörs både i planeringsskedet och inne i skördarhytten. Kommunikationen mellan de olika leden (markägare/virkesköpare/entreprenörer (både maskinförare och de som jobbar manuellt)/åkare) är avgörande för att resultatet i så hög grad som möjligt ska motsvara den målbild som sattes före avverkningen.