Allt hänger ihop: Skogbruket i Västra Götalands skogar påverkar fiskbestånd i Lofoten
Forskaren Hjalmar Laudon (SLU) började med att beskriva hur skogsbruket ofta påverkar vattenkvalitet och hydrologi inte bara lokalt, men också i ekosystem nedströms. Granifieringen i lanskapet är ett känt fenomen som leder till brunifiering, där vattnet i våra vattendrag blir mörkare med konsekvenser som påverkar ekosystem långt utanför Sveriges gränser. Hjalmar berättade att detta har visat sig bland annat ha konskevenser för fiskbestånden i Lofoten. Bristen på lövträd i kantzoner har också lett till att bakterier i vatten dominerar, organiskt material blir svåråtkomligt och den metaboliska dynamiken är lägre. En större andel lövträd skulle i stället gynna svampar, alger, mikroorganismer och längre ner i näringskedjan: insekter, fiskar, fåglar och däggdjur. Skogsstyrelsen rekommenderar att skogsägare ska öka mängden lövträd i skyddszoner kring vatten.
Våtmarker är viktiga kolreservoarer och flödesreglerare
Amelie Lindgren (Göteborgs universitet), forskare på Skogaryd forskningsstation utanför Göteborg, lyfte våtmarkernas roll i att jämna ut vattenfluktuationer och lagra kol. Man kan föreställa sig myrar som tvättsvampar berättade Amelie, de är porösa och rika på organiskt material, vilket gör att de kan absorbera, lagra och långsamt släppa ut vatten. Myrar är också otroligt viktiga för det totala kollagret. Inlagring går långsamt, men är beständigt. Trots att myrar bara täcker 3 procen av ytan i Västra Götaland, lagrar de upp till 800 ton kol per hektar – jämfört med 75 ton kol/ha i vanlig skogsmark. Medelmäktigheten på torvarna i Västra Götaland är 2,3 meter. Återvätning av utdikade torvmarker är ett kraftfullt verktyg för kolinlagring, trots metanutsläpp, förklarade Amelie. Hon påminde även publiken om att man kan inte prata om våtmarker utan att prata om diken. 87 procent av alla vattenvägar i det svenska skogslandskapet är diken! Alla fyller troligen inte någon funktion ur produktionssyfte och skulle kunna proppas igen.
Vad är rättvist vatten och hur ska man jobba med beredskap för extremväder?
Berit Arheimer (professor i hydrologi och strategisk ledare på SMHI) presenterade projektet Rättvist vatten, som handlar om hur vi skapar samsyn kring vattenförvaltning, risker och rättvis fördelning av resurser. Vattenfrågor är ofta komplexa och berör många intressen. Det behövs verktyg för samverkan och förståelse över sektorsgränser. Berit berättade att vattenreglering av sjöar är det mest effektiva verktyget vid extremflöden. Naturbaserade-lösningar är också viktiga lokalt, men vi behöver ha rimliga förväntningar på hur mycket det kan skydda oss vid extremväder. Berit tipsade om en bok för dem som är intresserade av att djupdyka i ämnet:
– The Economics of Water: https://economicsofwater.watercommission.org/
Vad kan skogsägare göra för att restaurera vatten?
Efter pausen visade Sandra Westerström (Skogskonsulent på Skogsstyrelsen) konkreta exempel på hur skogsägare kan gynna livet i skogen genom att arbeta med restaurering av våtmarker och vattendrag. Detta är åtgärder som är relativt lätta att genomföra som gynnar den biologiska mångfalden och det hela skogliga ekosystemet. Sandra byggde på det som Hjalmar nämnde tidigare: vikten av funktionella kantzoner vid vatten. Sandra hade en rad resurser som hon delade med sig till deltagarna. Nedan hittar du några av dem:
– Video om restaurering i vattendrag: Restaurering – enkla åtgärder i små vattendrag: Se videon på YouTube
– Resurser för dig som redan arbetar med restaurering av blockrika vattendrag: https://www.vattendragsrestaurering.se/
– Havs- och vattenmyndighetens bidrag och stöd: https://www.havochvatten.se/bidrag-utlysningar-och-anslag/hitta-bidrag-for-en-battre-havs–och-vattenmiljo.html
– Hitta till Skogsstyrelsens Grip on Life demonstrationsytor (karta): Experience
Viltvatten för jakt kan skapa god förutsättningar för hög produktion av biologisk mångfald
Jacob Broborg (Jaktvårdskonsulent på Svenska Jägarförbundet) avrundande webbinariet med att berätta om viltvatten och dess utformning. Viltvatten är ”av människan anlagt vatten som är avsett för viltets trevnad och fortplantning i en miljö där det eljest har trängts undan eller inte har kunnat etablera sig” som gynnar både jakten och kan skapa hög biologisk produktion. Hur man ”inreder” ett viltvatten spelar roll för vilka arter som trivs. En tumregel är: skapar man en rikedom av miljöer genom öar, oregelbunden vattenlinje, varierande vattendjup och buskar, så kommer fler arter att trivas. Jacob nämnde också funktionen av viltvatten för reglering och rening, samt för att minska betestrycket på föryngringsytor i skogen.
Tack alla medverkande
Genom att kombinera vetenskaplig kunskap med lokala åtgärder kan vi skapa ett skogsbruk som både är produktivt, klimatsmart och rikt på biologisk mångfald. Stort tack till alla medverkande och deltagare och till alla som arbetar eller vill arbeta för ett mer hållbart vattenlandskap i Sverige!